latin music

"Its Latin music, you should roll your hips". Är det bara jag eller får man inte dansa hur man vill till vilken musik som helst? Hur hade det sett ut om låten "det snurrar i min skalle" dunkade ur högtalarna och en oinvigd icke-svenne valde att go bananas till låten och jag vänligt påtalade att det här är en svensk låt, till såna tar man steg åt sidan och hytter näven i luften? Hur hade det sett ut?

Generationsroman?

Jag är den första att hylla tjejer som tar för sig och gör sin grej och vem säger att mode (typiskt kvinnligt intresse) är mer ytligt än sport (typiskt manligt intresse). Sofi Fahrman är en mycket framgångsrik ung kvinna och för det förtjänar hon både respekt och beundran. Nu skriver hon en roman. Jag tänker inte vara någon Björn Ranelid och säga att hon inte kan kalla sig författare (vad nu en man som skriver samma sak i alla sina böcker, må hända med ett vackert språk, har för rätt att avgöra detta). Men jag måste erkänna att jag inte blir så sugen på att läsa boken när jag läser intervjun med henne i Aftonbladet.

Sofi:– Jag har varit med om så mycket, både i Sverige och i världen. Boken är skönlitterär. Och handlar om fest, shopping, sex, kärlek, inneställen och trender.

Det är visst inte bara böcker om unga män som gör mig ointresserad.

The poetry of science

Tentaplugg och jag läser:

"photons, representing quantized packets of energy with zero mass traveling at the speed of light"

Och så säger de att fysik inte är poetiskt.

Karma

Jag sitter vid ett bord i hörnet på lunchrummet och studerar. I andra änden av rummet sitter ett internationellt kemigäng och pratar högt om allt mellan himmel och jord. Ja jag vet att de mycket väl får prata precis hur mycket och högt de vill och att jag själv brukar bete mig just så. Ändå sänder jag ut tydliga signaler på att jag blir sur och störd. Efter en stund står någon bredvid mig.

-Excuse me.

Jag tittar upp (med en grinig min förstås, han ska inte tro att han bara kan komma och störa mig sådär). Han håller fram sin påse med chokladkex mot mig.

-Do you want one? Or more?

Jag älskar chokladkex. Ibland får man inte vad man förtjänar.

Less

Den som har pratat med mig i mer än en kvart känner till min inställning till kultur baserad på unga män och deras ångest. Missförstå mig rätt, unga män har säkert lika mycket ångest som alla andra och det får man väl respektera i sig. Men snälla, skriv inte böcker om det, komponera inte låtar på gitarr och nej gör inte en film. Det finns ingenting som kan göra mig mer less än Ronnie Sandahls krönikor och Lars Winnerbäcks outömliga förråd av hjärtesorger. För att inte tala om alla böcker och filmer om unga som vandrar runt (för dte gör de alltid) i vildmarken/storstaden med sin existensiella ångest som packning. Temat är inte nytt men verkar inte gå ur tiden och många har känt sig manade att ta sig an det, från Goethe till Erlend Loe.

När DN i lördags publicerade en recension av filmen "Original" under rubriken "Ung man finner sig själv" blir jag inte speciellt intresserad av att se den.

Tid för eftertanke och reflektion

Söndag har länge varit min favoritdag i veckan. En dag utan krav. Tid att läsa tidningen ordentligt, dricka förmiddagskaffe och plocka lite. Ro att vila middag, läsa en bok, tänka på veckan som gått och den som kommer, vara ensam, lyssna på Godmorgon världen och ringa en vän. Lyxigt var ordet.

Solidaritet

I ett försök att pigga upp mig själv beslutar jag att ta till ett gammalt knep mot nedstämdhet (som jag också verkligen kan rekomendera): Gör något för dig själv och gör något för någon annan. Sagt och gjort. Jag färgar håret brunsvart och ger blod. På blodcentralen tar de väl hand om mig. De frågar hur jag mår och ger mig fika. Sen får jag en t-shirt med texten "I'll be there for you". Det är så fint att jag nästan börjar gråta.

69 är det nya 15

Marit Paulsen, 69 år kandiderar till EU parlamentet och intervjuas i DN. På frågan vad stockholmare borde lära sig svarar hon "att hålla käften". Jag kan tycka att dte är aningen provokativt. Man har ju hört rykten om att dagens ungdom är ohyfsade men även om 30 är det nya 20 så kan ju Marit knappast räknas in i den kategorin. Är det möjligtvis ett sätt att försöka locka unga väljare genom att ha en pubertal attityd?

Love is in the air

Han: -Jag är så himla kär i dig.
Hon: -Förälskelse beror bara på kemiska reaktioner i näsan med feromoner som passar in i receptorer och sånt.
Han: -Mina receptorer blir helt galna när du har stora jeans instoppade i strumporna.

Botaniska betraktelser

Studentstaden svämmar över av färger och syrendoft. Men den mytomspunna tiden mellan hägg och syren gick mig förbi, några dagar kan det väl ha rört sig om på sin höjd. Det verkar inte vara nog för varken gesällvandringar, att bli kär, njuta av försommaren och allt annat som ska hinnas med under denna tidsperiod. Världen verkar verkligen snurra fortare nuförtiden.

Nu händer det

På framsidan av Metro läser jag "Snart kan framtiden vara här". Hur förväntas man reagera på ett sådant påstående? Med förvåning? Förväntan? Rädsla? Glädje?

Arbetsglädje

Jag skrev just om hur jag tänkte det kunde vara att inte ha ett jobb. Jag vet inte. Nu har jag i alla fall själv fått ett jobb och det gör mig förbaskat glad att jag kan googla på ord som kärnfamilj, segregation, arbetsdelning och social fördelning och hitta min framtida arbetsplats där. Det gör mig förbaskat glad, det var bara det.

Är det min konjunktur?

Då var det lågkonjunktur. Då var det så. Betyder icke att alla människor känner av det, märker av det eller ens reflekterar över det. Jag såg på morgontv om nån ung kille i nån avlägsen bondbygd som inte hade motivation, ork, jobb eller speciellt mycket framtidshopp. Jag får frågan om varför jag tycker att nedrustningen av det sociala skyddsnätet är så dålig när jag ändå just har fått jobb själv, jag är ju inte i riskzonen för nånting just nu. Och jag visste inte, helt ärligt, att det var så folk tänker. Lågkonjunturen är inte total och den slår inte lika. Men det betyder väl inte att jag inte behöver bry mig och har en vilja att förändra? No woman is an island, som jag brukar tänka.

Snart där

För några veckor sedan fick jag en broschyr om trangiakök i brevlådan. I vanliga fall är jag snabb att lägga reklam i återvinningen men den här gången blev jag förtjust. Efter två somrar i kirunafjällen finns det inget som påminner lika starkt om sommaren som friluftsreklam med bilder på friska starka människor som använder praktiska produkter på otillgängliga platser.

Man kan tro att det var gamla minnen av vandringar och utflykter som gjorde mig så upprymd, men nej. Vad som fick mig att längta efter sommaren var känslan av att sitta i köket på Ravenjaure och äta äggmacka när högen av utemagasinet och åka skidor är genomläst många varv och man inte har något bättre för sig än att bläddra igenom den där sovsäcksbroschyren för tjugonde gången. Kanske fäller man en kommentar till bordsgrannen som sitter och tittar ut genom fönstret. Radion spelar samma låtar som man hört varje dag de senaste veckorna. Jag längtar till 15:e juni.

Hajpa el. hypa, ge överdriven uppmärksamhet

Datakillen säger:-Snygghet är så himla överhajpat.

Jag är beredd att ge honom rätt. Att vara snygg kan antagligen vara ett resultat av gener, ett intresse för sitt utseende eller en kombination. Mer än så är det inte. Herregud visst är det kul när man själv och andra är snygga men det är faktiskt inte det viktigaste här i världen. Jag vet det är att sparka in öppna dörrar att klaga på utseendefixering men ibland blir man trött.