I can feel the earth move under my feet

Han ringer någon dag efter den omskakande upplevelsen.

-Vad sa du?
-Förlåt jag har lite dålig mottagning.
-Har du gömt dig i källaren?

Jag skrattar hysteriskt. Det är lätt att driva med de jordbävningsrädda människor som fått uttala sig i media angående tisdagens uppvisning inom plattektonik. En kvinna säger att hon mådde illa och hade ont i huvudet hela dagen och inte vågade ringa sina barn i england eftersom de då hade blivit för oroliga av att höra att det varit en jordbävning i skåne. SOS alarm blev nedringda. Man kan ju undra hur de samtalen lät.

-Hallå huset skakade nyss men det har slutat nu. Ingen är skadad.
-Okej vi kommer direkt.

Men egentligen har de ju rätt, de chockade, förvånade, rädda och upprörda människorna. Om det är något som borde röra upp känslor så är det ju ändå när något så fundamentalt som själva marken rör sig. En demonstartion av naturens vidunderliga makt. En påminelse om att världen är större och mer än nästa tenta/fest/falukorvsmiddag.

Det är förundrande och fascinerande.