Hur kan det komma sig att exakt samma situation som en dag kan få en att känna sig cool, stark och självständig och en annan dag bara framkallar känslor som ensamhet och elände? Antagligen en effekt av det gamla talesättet två sidor av samma mynt. Klyshigt men ofta träffande. Som med människors egenskaper. Just de egenskaper som är allra bäst kan ju också vara de absolut sämsta. Självsäker-stöddig, ärlig-elak, ha integritet-sluten, cool-arrogant, snäll-mesig, intresserad-påträngande. Inte lätt att balansera rätt. Kanske inte ens efterstävansvärt. Både man själv och andra kommer ju alltid att se och uppskatta olika saker.
Som vanligt är det naturens egen kunskapsreserv hiphoparna som sitter inne med svaret.
"Haters call him clown, lovers call him king". Jag antar att det är så man måste förhålla sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar